Skattelagstiftning är medlet att omforma skattepolitiken till skattskyldighet för enskilda, eftersom skatt endast får tas ut med stöd av föreskrifter i lag. Men hur fungerar lagstiftningen?

 

Läs mer om projektet ››

 

prenumerera Prenumerera på nyheter, rapporter & seminarier

Genomförda seminarier

Nedan visas genomförda seminarier. Klicka här för att läsa om aktuella seminarier.


2010-09-08 Att lagstifta emot treaty override

Med 2008 års dom från Regeringsrätten (RÅ 2008 ref 24; jfr RÅ 2008 not. 61) och sedermera Skatterättsnämndens förhandsbesked 2009-12-22, där man lät svensk intern internationellrättslig lagstiftning få företräde framför dubbelbeskattningsavtalslagar har problemet med s.k. treaty override återigen aktualiserats. Många har skrivit om domarna och förhandsbeskeden, och kritiserat dem. Vi vet inte vad Regeringsrätten kommer att göra i de överklagade förhandsbeskeden, men många anser att det återigen - som efter Kenya I-domen - kan föreligga ett behov av särskild lagstiftning på området. (Se AH:s PP-bilder och sammanfattande artikel i ämnet.)

Under seminariet diskuterades om detta är önskvärt och möjligt i Sverige. Regeringen, som företräder staten Sverige, är trots allt bunden av av dessa traktater, även om domstolarna inte anser sig vara det. Bör eller t.o.m. måste Finansdepartementet därför nu arbeta fram ett förslag till en sådan lagstiftning? Hur bör en sådan svensk lagstiftning i så fall se ut? Vad finns det för problem med en sådan lagstiftning? Borde den också innefatta hur avtalen skall tillämpas, dvs. i enlighet med folkrätten?

I många andra länder har man särskilda bestämmelser i inkorporeringslagstiftningen eller i generella skattebestämmelser (i lag eller grundlag) om att dubbelbeskattningsavtalen äger företräde, vilket redovisades av den i ämnet uppsatsskrivande jur. stud. Caroline Johansson. (Se hennes PP-bilder.)

Det blev en diskussion inom panelen (professor Anders Hultqvist, Stockholms universitet, skattejurist Claes Hammarstedt, Svenskt Näringsliv, och professor Mattias Dahlberg, Uppsala universitet), som leddes av professor Peter Melz, Stockholms universitet, tillsammans med övriga deltagare vid seminariet.

Det är kanske svårt att sammanfattande säga vad resultatet blev, men mycket talade för att, om inte Regeringsrätten i plenum tar avstånd från 2008 års dom, det behövs en särskild bestämmelse om skatteavtals företräde framför övrig intern rätt och möjligen även en tolkningsnorm - dvs att avtalet skall tolkas enligt Wienkonventionen och OECD:s rekommendationer - på samma sätt som i många andra dualistiska stater.

2010-05-20 Skattenormers rättsnormkaraktär och normstrukturen på skatteområdet

Rättsnormer beskrivs traditionellt som handlings- eller förhållningsnormer, dvs. de förbjuder, påbjuder eller tillåter visst handlande. Straffrätten innehåller således många förbudsnormer, civilrätten många tillåtandenormer, men även förbudsnormer etc. I modernare normteori fann man detta otillräckligt, eftersom många normer som vi normalt hänför till rättsnormer inte uppvisade några av dessa tre karakteristika, utan snarare var normer som gav viss person en kompetens och i många fall bara tillskapade (kvalificerade) något som teoretiskt betecknades som en rättslig egenskap – ett institutionellt faktum. Dessa rättsnormer kom sammanfattande att kallas konstitutiva normer eller kvalifikationsnormer.

Skatterätten är ett sådant rättsområde, där vissa ingångsdata, ofta hämtade från andra rättsområden (t.ex. civilrätten) – systemexterna rättsfakta – kvalificeras till särskilda skatterättsliga rättsfakta (systeminterna rättsfakta), som sedan används i andra skatterättsliga normer (t.ex. företag i intressegemenskap, närstående, inkomst av tjänst etc.). Det är också möjligt att skapa systemspecifika rättsfakta, dvs. för skatterätten egna definitioner direkt från de faktiska förhållandena.

Eftersom den som utarbetar en skattelagstiftning har ett val, både vad avser vilka systemexterna rättsfakta som skall användas som ”ingångsdata” i skattesystemet och vilka ”nya” skatterättsliga institutionella systemspecifika rättsfakta som skall tillskapas, är det viktigt att vara medveten om denna skatterättens normkaraktär och den kedja eller struktur med institutionella rättsfakta som skattenormer bildar.

Under seminariet redovisades denna teoretiska karaktär. Professor Anders Hultqvist inledde seminariet och f.d. regeringsrådet och f.d. EG-domaren Stig von Bahr kommenterade tillsammans med professor Peter Wahlgren.

De praktiska konsekvenserna diskuterades för att urskilja vad som är bra fungerande normer och vad som medför att normstrukturen stundom blir teoretiskt bristfällig och/eller opraktisk. Många synpunkter framfördes, särskilt avseende om skatteregler bör baseras på systemexterna rättsfakta, t.ex. knyta an mycket starkt till civilrätten, eller vara systemspecifika, dvs. bygga på för skatterättens egna förutsättningar. Många intressanta synpunkter framkom som vi säkert har anledning att återkomma till.

2010-04-19 Etik i skatterättspolitisk argumentation

En vanlig uppfattning är att etiken är en överordnad disciplin i den meningen att det handlingsalternativ en rationell agent bör välja bör vara det etiskt/moraliskt bästa – i princip oavsett vilken sorts fråga eller område som är aktuellt. Allmänt sett torde väl ingen förorda andra lösningar än de etiskt bästa (vilka dessa lösningar nu är). I rättstillämpningssituationer anses det etiskt bästa oftast vara just att ”följa lagen”, även om det finns ett utrymme för (och kanske ett krav på) att också beakta mer renodlat etiska skäl. Situationen är självfallet annorlunda vid rättspolitisk argumentation – här ska ju själva lagen skapas/föreslås och därför utvidgas kanske utrymmet för etiken i argumentationen.

Den övergripande frågan vid detta seminarium var hur etiken bör och kan användas vid skatterättspolitisk argumentation – vilka krav man bör ställa på politiska och vetenskapliga diskurser i detta hänseende. Ofta synes främst nationalekonomiska frågor o/e olika skatterättsliga tekniker och principer diskuteras i sådana sammanhang, medan en samlad etisk ansats (parad med ekonomiskt och juridiskt djup) ofta lyser med sin frånvaro. Är detta en brist? Vad vore i så fall ett bättre sakernas tillstånd? Hur kan etiken hanteras av den som arbetar med skatterättspolitisk orienterade texter, t.ex. lagstiftare eller rättsvetare?

Det var några frågor som diskuterades vid seminariet. Jan Kellgren har redan skrivit en artikel, Något om normativa resonemang i rättsdogmatisk forskning, i Svensk juristtidning 2002 s. 514 ff, och håller nu på att skriva ytterligare en artikel inom området.

 

2010-04-08 Skattelagars representationsformer

Seminariet inleddes av professor Peter Wahlgren, Stockholms universitet, och skattedirektör Tomas Algotsson från Skatteverket. Wahlgren presenterade en del av den allmänna forskning som finns på området, medan Algotsson sedan redogjorde för den utveckling som nu sker inom Skatteverket.

Skattelagar liksom andra lagar uttrycks alltid i textform. De kan sedan förklaras och "representeras" i handböcker och andra mer förklarande (linjära) textmassor. Detta är dock ett förhållande som börjar förändras. Att skatteverket i allt större utsträckning kommunicerar med de skattskyldiga via hemsidor medför också att sätten att representera skattelagarna måste anpassas. Tekniken erbjuder nya möjligheter samtidigt som nya krav uppkommer.  Mot den bakgrunden är det rimligt att ställa frågan om framtidens skattejurister även bör vara utbildade i logik, vana att bryta ner och representera resonemang grafiskt, kunniga i att utveckla interaktiva checklistor och bekväma med att använda symboler och animationer. De försök som nu gjorts på Skatteverket visar dock att med en enkel programvara så kan skattejurister skapa ett "frågesystem" för de enskilda - ett system som hämtar sitt innehåll i lagtextens villkor - och som via en dialog leder de enskilda till ett korrekt svar. Skatteverket har i sina försök valt att skapa moduler för massärenden, t.ex. beräkning av kapitalvinst och uppskov vid försäljning av privatbostad och systemet skulle även lämpa sig för ett frågebaserat system avseende de s.k. 3:12-reglerna.

 

En intressant följdeffekt är att man redan när man utformar en lagtext kan pröva förslaget i systemet och dels direkt se om det brister i lagtextens inre koherens, dels testköra ett stort antal praktiska fall och se vad en sådan lagstiftning får för effekter. En konsekvens av detta är att man kan justera en tilltänkt lagstiftning till dess att den fungerar i denna test, så att det slutliga resultatet blir logiskt konsitent redan från början. Det bidrar till att höja lagstiftningens kvalitét samtidigt som det också medför att de folkvalda enklare kan ta ställning till förslagets effekter.

Vidare innebär arbetet som bedrivs för att få fram applikationer att lagstiftningen i detta arbete även kan visualisera dess komplexitet på ett tydligt sätt för intressenterna. Denna visualisering av komplexiteten av reglerna kan utgöra en bra utgångspunkt för att hitta och driva förslag om förenkling av lagstiftningen.

Många frågor och synpunkter besvarades och kommenterades och vid seminariets slut hade vi nått bättre insikt i hur de senaste 15-20 årens forskning på området nu får praktisk användbarhet, både som ett nytt sätt att representera lagstiftningen och göra den användbar för gemene man samt hur detta kan bidra till bättre lagstiftning från början.

 

2010-03-09 Taxation and Corporate Governance

Ett alternativ till lagreglering är självreglering och annan s.k. soft law. Under seminariet diskuterades dels hur skatteregler påverkar olika företags beteende, dels hur dessa möjligheter, att företagen själva skall iaktta viss återhållsamhet i fråga om skatteplanering eller att vissa intermediatörer, särskilt finansinstituten, skall avstå från att finansiera vissa transaktioner. S.k. disclosure rules har också förts fram som alternativ, framförallt i USA, men även i Sverige.

Seminariet hölls under medverkan av experter från Tax Policy och Corporate Governance units inom OECD och hölls därför på engelska. Seminariet pågick i 4 timmar och i två block:

- General topics about Tax and Corporate Governance (tax deductability of interest, issues associated with company gruops and pyramids, tax treatment of losses and corporate organization, the effect of taxation on renumeration and short term incentives etc)

- Tax planning decisions (level of decisionmaking in corporations, principles governing decisions concering tax optimizing/minimizing, impact of codes of conduct, e.g. the UK example of HMRC Bank Code, the effect of disclosure rules, the effect of tax planning on the character and frequency of amendments of tax legislation etc)

Inledare var professor Hugh Ault och Mary Bennett (Centre for Tax Policy and Administration, OECD), Grant Kilpatrick (Corporate Governance unit, OECD) och Judith Freeman (Centre for Business Taxation, Oxford University).

Deltagande från Finansdepartementet, Skatteverket, Stockholms och Uppsalas universitet samt flera svenska företag och advokat- och konsultbyråer skapade en intressant debatt och en hel del konklusioner drogs av olika deltagare, däribland att självreglering inte är enkelt att uppnå i en konkurrensutsatt marknad och att det kan ifrågasättas om det finns något att vinna med en sekundär gräns utom den som gäller enigt lagstiftningen och i domstolarna. Företagens skattebekymmer gäller i större grad att fullgöra tranfer pricing-dokumentation m.m. än att ge sig in i "smarta upplägg".

2010-02-03 Varför används s.k. stoppskrivelser i skattelagstiftningen?

Under hösten hade vi ett seminarium där Robert Påhlsson inledde med att ge synpunkter på de formella kraven vid förfarandet med s.k. stoppskrivelser för att viss lagstiftning skall kunna göras retroaktiv enligt 2 kap. 10 § regeringsformen. Frågan har också diskuterats i samband med den särskilda skattelagskommissionen (”tätningskommissionen”) vid symposiet i maj förra året (se nedan).

Den 3 februari 2010 följde vi upp med ett seminarium som behandlade dessa lagstiftningsärenden mer från ett rättspolitiskt och ett lagstiftningskvalitativt perspektiv. Ingrid Melbi - med lång erfarenhet från både Finansdepartementet och numera skattekonsult vid PWC - inledde med en redogörelse om praktikers problem och vad som händer i företagen och konsultbyråer när stoppskrivelser och andra snabbaviserade lagförslag kommer. Analysen av förslagen och vilka företag som berörs, och i så fall hur, tar ofta stora resurser i anspråk. Ett ytterligare problem är att man inte vet exakt hur den kommande lagstiftningen kommer att se ut. Likaså kan allsidigheten vid beredningen gå förlorad och lagstiftningens kvalitét bli sämre. Det skapar också en sämre konkurrenskraft för Sverige att ofta behöva informera utländska företag och konsulter att det är aviserade lagförslag på gång utan att man kan ge klara besked om vad som kommer att gälla.

Regeringsrådet Anita Saldén-Enerus - tidigare finansråd vid Finansdepartementet - kommenterade Melbis anförande och gav en bild om hur det inre arbetet sker på Finansdepartementet, då de politiska önskemålen skall vägas emot tiden det tar att få fram ett väl genomarbetat förslag och vilka skälen till stoppskrivelser är.

Därefter följde en allmän diskussion mellan seminariedeltagarna, som var både intressant och givande. Ingrid Melbi och Anita Saldén-Enerus skrev också en artikel om vad de anförde på seminariet (se Rapporter).

2009-11-25 Globaliseringens krav på skattelagstiftningen

Den 25 november 2009 hölls ett seminarium om globaliseringens krav på skattelagstiftningen.

Grunder och principer för det svenska inkomstskattesystemet härör från 1990 års skattereform. Ledord för det svenska skattesystemet är bland annat neutralitet, likformighet och enkelhet. Den ökade internationaliseringen, borttagandet av valutarestriktionerna, medlemskapet i EU och betydelsen av OECD:s modellavtal slog inte igenom med full kraft 1990. Detta har dock ägt rum de senaste 10 åren. Skattelagstiftningen har emellertid inte hängt med och dessutom har många avvikelser från den ursprungliga tanken med 1990 års skattereform skett.

Skatteverket har fått rycka in och i ställningstaganden förklara hur svensk skatterätt skall uttolkas i ljuset av EG-rätten. Visserligen är Skatteverkets arbete i de flesta fall av förhållandevis god kvalitet, men det kan bara bli fråga om punktinsatser.

EG-domstolen kan förklara att svensk skatterätt är oförenlig med grundläggande friheter, men det kan ta många år innan de svenska skattebestämmelserna anpassas efter utslaget i EG-domstolen. Vid seminariet illustrerade inledaren, professor Mattias Dahlberg, dessa fel och brister i lagstiftningen, till vilka kommentatorn, professor Peter Melz, och seminariedeltagarna kompletterade och adderade ytterligare problem. Det vore bättre om vi (Sverige) vore proaktiva och såg över och rättade till all lagstiftning i förväg, men det är ett stort arbete som kräver goda resurser för att kunna genomföras. Som förslag till hur brister bör lösas, var främst att tillsätta en allsidigt sammansatt utredning eller kommission med jurister (experter) från olika håll i rättssystemet. Dahlberg betonade särskilt behovet av forskning och att denna också tas tillvara vid ett sådant lagstiftningsarbete. Se vidare det diskussionsunderlag Dahlberg skrivit inför seminariet.

<< Föregående sida | Nästa sida >>



www.creativewebdesign.se