Delprojekt
I. Materiella delen
1 Skattelagars rättsnormkaraktär
Rättsnormerna, beskrivna såsom konstitutiva normer, på skatterättens område, tar sitt innehåll från andra rättsområden (systemexterna normer) eller bygger ett för skatterätten eget begrepp (systeminterna normer), som sedan används i en kedja av sådana normer, där rättsföljd i en konstitutiv norm, sedan används som rättsfaktum i en annan. Denna kedja kommer slutligen till systemets finala rättsnormer om ”beskattningsbar inkomst” m.m. och kan slutligen läggas till grund för en handlingsnorm, den skatt som skall debiteras och slutligen betalas.
Genom att förstå hur detta normsystem är uppbyggt får man, enligt vår mening, också ett bra tankeredskap för att analysera och utvärdera lämpligheten i hur den materiella skatterättens normer ser ut, fungerar och kan förbättras. Läs mer i delprojektplanen.
2 Normativa symmetrifrågor
Skattelagstiftningen skall i bästa fall rättsligt sett åstadkomma den beskattning som man i politisk ordning avsett och varit överens om. Lagstiftningen kan emellertid inte bli bättre än den bakomliggande idén (”det dunkelt sagda är ofta det dunkelt tänkta”) och har en skatteform byggts med inneliggande målkonflikter, asymmetrier, bristande likformighet och neutralitet, kommer även tolkning och tillämpning av skattelagstiftningen – hur bra den än är skriven – också kännetecknas av motsvarande problem i praktiken.
Det kan därför vara av stort intresse att lära av historien och studera varför och hur asymmetrier uppstår och vad som omvänt leder till likformighet, neutralitet, enkelhet och ytterst en uppfattning om rättvisa. Läs mer i delprojektplanen.
3 Skatteformer och skattemodeller
På den skatteekonomiska och skattepolitiska nivån i skatteforskningen kan man undersöka alternativa utformningar av hela eller stora delar av inkomstbeskattningens uppbyggnad. Exempel kan hämtas från utländsk rätt. I vissa fall finns radikalt annorlunda metoder. Även här används den systematiska undersökningen för jämförelser med de svenska reglerna. Delvis kan dessa undersökningar ses som en fortsättning på delprojekt 2. Läs mer i delprojektplanen.
4 Metodfrågor i internationell skatterätt – ramar för den svenske lagstiftaren
För att bidra med ny och kvalitetshöjande kunskap vid konstruktionen av skattelagstiftning kan ett delprojekt vara att ägna sig åt att inventera och systematisera metodologiska aspekter på att bestämma internationell rätts påverkan på svensk rätt, så att skattelagstiftningen ges ett konformt innehåll redan från början. Läs mer i delprojektplanen.
5 Rättssäkerhetsfrågor vid utformningen av skattelagstiftning
En fråga som ofta diskuteras är hur Lagrådet granskar lagförslagen ”förhåller sig till rättssäkerhetens krav” (se 8 kap. 18 § 3 st. 3 p. RF). Med en mer proaktiv kvalitetssäkring i lagstiftningsprocessen är det viktigt att rättssäkerhetskraven kommer in tidigt i processen och finns med hela tiden fram till ett färdigt lagförslag. Ett av problemen med ambitionerna att säkra och sedan granska rättssäkerhetens krav att detta är ett ideal som behöver preciseras, vilket dels fordrar en inventering av vilka aspekter som gör sig gällande vid beskattningen och därigenom bör har beaktats redan i lagstiftningsarbetet, dels att samla och systematisera erfarenheter, som snabbt kan göras åtkomliga och således användas i kommande lagstiftningsarbete. Läs mer i delprojektplanen.
II. Lagstiftningsprocessen
6 Skattelagarnas representationsformer
Delprojektet skattelagarnas representationsformer skall studera hur kompletterande metoder för analys och kommunikation kan bidra till en mer rationell skattelagstiftning. Mycket talar exempelvis för att lagtext kan utformas på ett mer sammanhållet sätt om det analytiska arbetet stöds av (relativt okomplicerad) grafisk kunskapsrepresentation och logik. På samma sätt är det uppenbart att ikoner och symboler (t.ex. vägtrafikmärken) kan underlätta effektiv kommunikation av rättsregler.
Forskningen om lagstiftningens uttrycksformer är ännu i sin linda men är angelägen. Textmassornas nära nog exponentiella tillväxt, internationaliseringen och ett växande beroende av bildskärmskommunikation, som dessutom sker på allt mindre skärmar gör att kraven på effektiv kommunikation ökar. Läs mer i delprojektplanen.
7 En särskild skattelagskommission – ”tätningskommissionen”
I Sverige har vi både konstitutionella och praktiska förutsättningar att snabbt få fram lagändringar. Från det att en brist uppmärksammas behöver det inte gå särskilt lång tid till dess att den rättats till lagstiftningsvägen. Genom att lagstiftning får göras retroaktiv till dagen efter att en skrivelse om kommande lagstiftning gavs in till riksdagen är det tiden det tar att få fram en sådan skrivelse som är gränsen, således tiden från att en brist uppmärksammats till dess att åtgärd bedömts och konkretiserats i förslag till skrivelse, beslutats av regeringen och givits in till riksdagen. Därefter kan arbetet med att få fram en fullständig proposition, riksdagsbehandling, naturligtvis under viss skyndsamhet, pågå på normalt sätt. Målsättningen är enkel: att inom så kort tid som möjligt kunna rätta till icke önskvärda brister i skattelagstiftningen på ett effektivt och adekvat sätt efter att sådana upptäckts. Läs mer i delprojektplanen.
III. Implementering och återkoppling
8 Implementeringsstrategier
All lagstiftning måste implementeras. Detta kan ske på olika sätt och mer eller mindre genomarbetat. Avgörande är dels den målgrupp som är aktuell, dels hur många som berörs av lagen. I de fall en ny lag ersätter eller kompletterar äldre lagstiftning måste större uppmärksamhet ägnas åt på övergångsbestämmelsernas utformning. Bra och dåliga implementeringar – vilka egenskaper i lagen avgör vilka strategier som är framgångsrika? Läs mer i delprojektplanen.
9 Skattelagstiftningens effekter (Regulatory Impact Assessment)
I flera länder är sedan en tid inslag under rubriken Regulatory Impact Assessment obligatoriska. Detta innebär att mekanismer för utvärdering och uppföljning skall specificeras och schemaläggas redan då ny lagstiftning presenteras. Inhemska regler om detta finns i den sedan 1 januari 2008 gällande Förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Förordningen reglerar dock endast myndighetsförfattningar och råd. I dagsläget saknas i stor utsträckning generell kunskap om hur systematiska utvärderingar bör genomföras. Delprojektet skattelagstiftningens effekter skall mot denna bakgrund studera hur metoder och rutiner för bättre uppföljning av skattelagstiftningen kan etableras. Läs mer i delprojektplanen.